Anrik historia kring tre stora ruiner i Visby innerstad

S:ta Karins ruin
S:ta Karins ruin

I hjärtat av Visby finns det en mängd ruiner och kyrkor som vittnar omen annan tid och hur det en gång var i Visby innerstad. Här berättar vi tillsammans med Lars Kruthof på Gotlands museum om några av ruinerna och historien bakom dem.

Visby 13 juni 2023 09:36
undefined
S:t Nicolai är en helt fantastisk ruin i Visby.

S:t Nicolai

S:t Nicolai kyrka började byggas omkring 1220–1230-talet och fick namnet Sankt Nicolai för att hedra helgonet Nikolaus som skulle beskydda sjöfarare och köpmän. Man tror att kyrkan byggdes som församlingskyrka för tyskarna i den norra delen av Visby.
Efter att en brand utbrutits togs den skadade kyrkan över av dominikanerbröderna som byggde om kyrkan till en konventskyrka.
Dominikanerna kallades för svartbröderna.
– De skulle föra fram kyrkans lära och de fick en jätteviktig rollpå Gotland. På den tiden blev korsfararna dödade av gotländska vapen och det sägs att man bland annat hade med i sina predikningar att man inte skulle sälja vapen, säger Lars Kruthof.
En person som var väldigt viktig för dem var Petrus de Dacia, eller Peter gotlänning som några kallar honom. Han var en munk och som även blev prior i ordern. Han var egentligen en bondson som sedan upptogs inom kyrkan och studerade utomlands.
– Jag tycker han är intressant eftersom han var väldigt beläst i en tid när man kanske inte hade samma karriärmöjligheter som i
dag. Om pappa var bonde blev man ofta bonde eller om man var i en handelsfamilj så fortsatte man där. Han hade rest och studerat i många länder, berättar Lars om Petrus.

Sankta Karin

Sankta Karin, även kallad Sankta Katarina, var den första klosterkyrkan som franciskanerorden låg bakom. Man tror att byggnadstiden pågick mellan 1235 till 1250 och att omfattande renoveringar och ombyggnationer pågick nästintill under hela 1300-talet.
– Franciskanerna kallas för gråbröderna på grund av deras grå kåpor och man sa även små- eller barfotabröderna. De byggde mycket av sin verksamhet genom tiggeri och gåvor från välbärgade människor. På Gotland verkar det som att det var den tyska delen av befolkningen som mestadels tillhörde Franciskanerorden, berättar Lars Kruthof.

undefined
Helge Ands ruin i Visby.

Helge And
Helge Ands kyrka, eller S:t Jakob som fler börjat säga, läts sannolikt byggas av biskopen i Riga. I slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet överläts kyrkan sedan till nunnor som valde att lämna Solberga Kloster (som var beläget utanför radiohuset i Visby).
– Helge And, S:t Nicolai och S:ta Karin är de tre ordenskyrkorna som vi har haft i Visby och två av kyrkorna tillhörde män och en av dem tillhörde kvinnor. Anledningen att de lämnade Solberga Kloster för Helge And kan ha varit att det var mycket stridigheter utanför dem och stökigt och att man då valde att lämna den delen. Jämfört med två andra ordnarna var det här en väldigt stängd organisation i Visby, berättar Lars.

Lars Kruthofs favorit:

– Min favoritruin är Sankta Karin. Franciskanerna skrev en bok som kallas Visbykrönikan och är den enda handskrift som finns från Visbys medeltid. Där skrev de bland annat in när folk blev begravda och vilka helgodagar som firades, vad som hände i Visby och vad några av bröderna hette. Det blev en medeltida dagbok. När vi nu går in på säsong brukar jag ta med mig en kopia av boken och sätta mig och läsa den i S:ta Katarina. Det är en rätt häftig upplevelse att läsa den just där.