Viklau gårdsmuseum är uppdelat i olika sektioner. På nedre plan i den gamla ladugården hittar vi bland annat lanthandeln och skomakeriet.
Evy och Lars Hedström kom till Viklau 2003. Då hade gården legat öde i över tjugo år. Ändå blev paret förtjusta och bestämde sig för att köpa ut den.
– Gården var helt förfallen och råttor sprang ut och in. Vi började med att restaurera hela den gamla huvudbyggnaden. Det var bara jobb, jobb, jobb, säger Lars Hedström.
Trädgården hade växt igen och först efter drygt fem år gick det att få en klar överblick över den. Den gamla smedjan stod tom sånär som på ett par hästskor. Den fick de hjälp av regionen med att restaurera på gammalt sätt.
En gång i tiden hade det varit ett fint gårdsmuseum här i Viklau, och nu började det äntligen bli möjligt att öppna ett nytt.
Numera står museet öppet för den som föranmäler sitt besök. Då har man möjlighet att komma mellan klockan 12–17 från tisdagar till söndagar.
Leksaker kan vara det som det finns mest av i parets samling. Flera av leksaksbilarna är sådana som Lars Hedström själv lekte med när han var liten.
De äldsta prylarna i Evy och Lars samling är från 1860 och de nyaste ifrån 1980. Däremellan ryms allt – från leksaker och gamla cyklar till raketost och pepparkakor av märket Corona.
– Det är det enda exemplaret jag har kunnat hitta i alla fall, säger Evy Hedström.
Pepparkakor av märket Corona – en riktig raritet, enligt Evy Hedström.
Många av objekten är från Gotland och en hel del har de fått som gåvor. Ett av dockskåpen tyckte en kvinna i Roma att de skulle ha, med tapeter från 1800-talet, och skomakeriet i hörnet av museets handelsbod är från Havdhem.
Viklau gårdsmuseum är en skattkista fylld med prylar och attiraljer där vissa daterar så långt bak som till mitten av 1800-talet.
Ett av de senaste tillskotten kom på fyra hjul. En nästintill orörd Opel Kadett från 1977. Med knappa 3 000 mil har den största delen av sitt liv stått i kallgarage i Ljugarn. Den har aldrig rullat på fastlandet.
Bilen har endast haft en ägare under sin livstid: John Gustavsson. När han dog 1991 fick dottern Johnie Redner och maken Ove Redner ärva bilen. På gårdsmuseets öppningsdag hade hon med sig hela familjen för att se den hos sin nya ägare.
Evy Hedström säger att de stora pengarna går till att köpa gamla bilar till museet: ”Mina grejer får inte kosta så mycket”.
Och hur kommer det sig att den inte har fler mil på mätaren?
– Han körde bara ner till fiskehamnen fram och tillbaka. Den gick väl knappt fem kilometer i stöten, och så ibland in till Visby för besiktningen, säger Jan Redner, son till Johnie och Ove.
– Och ibland in till lasarettet, fortsätter Johnie Redner.
Två av besökarna till museets nyöppning var Ove och Johnie Redner. Här står de bredvid Johnies pappas gamla Opel Kadett från 1977. Bilen har stått nästintill orörd i ett garage i Ljugarn under en större del av sitt liv.
Till sällskap har den gamla Opeln ännu äldre grannar i form av en T-Ford och A-Ford. Men det råder ingen tvekan om att det ändå är Opeln som fångar flest blickar i garaget.
– Jag hoppas att pappa ser den när den står här, var han än är, säger Johnie Redner.
Några av de säkert hundratals leksaksbilarna som finns att se på gårdsmuseet.
