Frej Hägglund började sitt arbete med att utveckla Ljugarn i det som i dag inrymmer Bruna Dörren.
Frej Hägglund sitter på verandan till det snart 100-åriga Lövängens Pensionat som är det sista kvarvarande pensionatet på Ljugarn. Den vitputsade byggnaden omgärdas av en grönskande park och röda stugor för sommarens badgäster.
Frej kom till Ljugarn redan i början av 70-talet med stora drömmar om disco och en jakt på en passande lokal för ändamålet. Han fann en gammal kalkstenslada, som numer är den välkända restaurangen Bruna Dörren, där Frejs vision började ta form.
Men historien om hur Frej tog discot till Ljugarn börjar några år tidigare i en fiskebod i Herrviks hamn.
– Jag var hemma på Gotland under sommaren 1969 mellan mina resor till sjöss som kock och ville ha disco. Jag och några vänner anordnade ett i en fiskebod i Herrvik. Vi knuffade undan en massa bråte och fisknät och bar in en skivspelare och sen var vi omkring 10 personer som stod där och dansade på en liten plätt i mitten av boden, säger Frej.
Men det nystartade discot i fiskeboden fick tyvärr inte vara kvar länge. Polisen kom förbi och undrade om de hade tillstånd, vilket de saknade så därför fick discoplanerna i den lilla strandboden läggas ner och Frej tvingades leta efter andra ställen där förutsättningarna för musik och dansgolv var bättre. 1970 fick han fick tips om att kalkstensladan bredvid Ljugarns bilverkstad skulle säljas och han anmälda sitt intresse och sen åkte han till sjöss igen. I Haifa, där båten låg och lastade apelsiner, fick Frej ett telegram om att han kunde lägga ett bud på ladan.
–Jag la ett bud på 32 000 kronor och fick ladan, säger Frej.
Ladan hade använts som förråd de senaste åren och tidigare även fungerat som förvaring av kalisalpeter (gödning) och dynamit. Därför fanns det mycket att göra iordning innan han kunde starta ett disco. Frej ville ändå komma igång med discokvällarna och hyrde därför en annan lokal i Sjöviksgården på Ljugarn och flyttade discot dit. Discot döptes till Seabay Club.
– Varje discokväll pyntade vi med folie på väggarna och annat krimskrams för att få till den rätta känslan, men det fanns en hake, lokalen delades av Garda bingoförening så på kvällarna när discot var över fick vi plocka ner allt och städa undan så de skulle kunna spela bingo där nästa dag, säger Frej och ler.
Många väljer att varje år besöka stranden i Ljugarn.
Att dela fastighet med en helt annan verksamhet funkade inte särskilt bra så Frej skyndade på att förverkliga sina planer på ett disco i ladan. Fasaden mot havet var helt stängd så det första vi gjorde vara att knacka upp tre stora runda fönster i väggen och öppna upp en ingång mot havet. Musiken skulle då strömma ut åt det hållet och ingen skulle bli störd.
– Det var så jag fick motivera i min ansökan om tillstånd, att lokalen låg avskilt och att ingen stördes, säger Frej.
Den nya öppningen till ladan fick även en brun dörr och så kom namnet Bruna Dörren till. 1972 slog Frej upp portarna till det nya diskoteket och snabbt kom betydligt fler än de tio som för några år sedan trängdes i fiskeboden i Herrvik. Ibland arrangerades även viskvällar och bland annat trubaduren Fred Åkerström gästade Bruna Dörren. Men Frej såg även andra möjligheter i den gamla ladan som nu blivit disco.
– Utbudet av ställen att äta och fika på var något begränsat på Ljugarn så jag startade kaffeservering i Bruna Dörrens lokaler under dagarna och min mamma fick hjälpa mig att baka bullar och kakor, säger Frej.
Arkivbild från hur det såg ut på Bruna Dörren.
I slutet av 70-talet när discoerans glansdagar var över ändrade Bruna Dörren inriktning. Frej valde att bygga ut köket och satsa på luncher och middagsgäster till kvällarna. Idag arrenderar han ut fastigheten och verksamheten där.
Frej har efter det första köpet av Bruna Dörren även investerat i och renoverat flera andra fastigheter i det lilla samhället och han är en välkänd fastighetsägare och entreprenör på Ljugarn.
– Jag har köpt på mig nergångna byggnader och rustat upp dem. Bland annat Lantmännens gamla magasin som idag heter Frejs Magasin. Först skulle vi främst ha det som förrådsbyggnad men läget var för bra så vi gjorde om det till sommarboende för turister, eftersom efterfrågan på rum och lägenheter var stort. Även Ljugarns Strandcafé och Vitvärs semesterby har jag varit ägare av, säger Frej.
Frejs Magasin som i dag inrymmer Pensionat Lövängen.
Till Lövängens pensionat kom Frej första gången som sommarjobbande kock 1970. År 1995 blev stället till salu och han köpte det tillsammans med sin fru. Pensionatet har varit öppet för badgäster varje sommar i snart 100 år alltsedan det byggdes 1925.
Ljugarns nedlagda bilverkstad bredvid Bruna Dörren förvärvade han för några år sen. Den har nu rustats upp och hyrs ut till affärsverksamhet inom inredning, textilier, kläder, smycken. Innan var byggnaden riktigt slitet och placerade sig högt bland Gotlands fulaste fastigheter.
– Sen 80-talet har jag haft en idé om att Ljugarn skulle bli en turistdestination som alla känner till med bra boende och restauranger. Jag tycker att det är så roligt att hålla på här varje dag, jag får väldigt lite skäll och de flesta verkar uppskatta det jag gör, säger Frej.
Bild från Pensionat Lövängen.
Den numera 74 år gamla Frej har under alla åren fått hjälp av sin fru Barbro att driva verksamheterna och sköta fastigheterna. Tillsammans har de tre barn och två av dessa är engagerade i verksamheter på Ljugarn bland annat i Ljugarns Strandcafé och restaurang, Ljugarns Strandvilla och Ljugarns semesterby med havsnära glamping på stranden.
Nu börjar Frej se fram emot livet som pensionär och hans barn kan med nya tankar och idéer driva verksamheterna vidare.
– Barbro och jag har köpt en tomt där vi planerar att bygga ett hus bara för oss och det ska inte hyras ut. Sen kan jag gå runt som pensionär och titta till allt jag byggt upp. Det har varit ett helt otroligt äventyr i 50 år här på Ljugarn med de fastigheter vi köpt och renoverat, idéer som förverkligats och allt jobb, både för oss men också jobb till cirka 100 ungdomar varje år, säger Frej.
Frej minns tiden på 70-talet och de ungdomar som kom och dansade på kvällen. Många av dem bor/ sommarbor fortfarande på Ljugarn idag men är i 70-årsåldern och pratar ännu mycket om Bruna Dörrens disco. Om något disco någonsin mer slår upp portarna på Ljugarn får framtiden visa, men en möjlig efterträdare finns i Frejs barnbarn Melker, 15 år, som är DJ på Strandcaféets After Beach.
– Han har på ett sätt tagit över efter mig 50 år senare men med en betydligt bättre musikanläggning än vad jag hade, säger Frej och skrattar.
