Lauri Pappinen var upphovsmannen till Gute vingård. I dag är han kvar som vinmakande konsult i bolaget.
1997 planterade Lauri Pappinen de första vinrankorna på Gotland och 2002 kunde Gute vingård tillverka sitt första vin. Sedan dess har både viner och sprit av destillerade druvrester nått Systembolaget och krogar.
För sex år sedan började Lauri Pappinen känna sig klar och hade bestämt sig för att sälja verksamheten med vinproduktion, restaurang och vandrarhem i Hablingbo. Försäljningen drog ut på tiden och först för drygt två år sedan, 2019, stod det klart att investeraren Björn Jansson från Stockholm köpt hela klabbet. Hans mål var redan från början att fortsätta driva vingården – och göra den lönsam.
– Efter 17 år med förlust måste vi börja gå med vinst, säger Björn Jansson nu.
Ett av sätten är att öka volymen vin. Förra året planterades 7 000 nya vinrankor som ska bidra från säsongen 2022.
Björn Jansson tillbringar så mycket tid på Gotland han kan. Men han är ogärna med på bild, och säger att den verkliga "motorn" i Gutevin är Kim Rosenqvist, som också varit med i verksamheten sedan den startade för drygt 20 år sedan.
Kim Rosenqvist släpper ut några droppar av ett vitt vin som vilar på ståltank i vineriet. "2021 var ett superår rent skördemässigt", säger han.
GT träffar Kim Rosenqvist i vineriet i Hablingbo där det så här års är lugnt, svalt och där olika viner vilar i ståltankar och på ekfat.
– Bubblet är en av sakerna som visar att det pågår en nystart här, säger Kim, när han för bildens skull korkar upp en flaska av det färska "Wisby Mousserande".
Vinet består av 2020 års druvor från vinodlingarna på Näsudden. Det är gjort med så kallad traditionell metod, samma som champagne görs med. Först tillverkas ett vitt basvin med mycket hög syra, som sedan får en andra jäsning i flaskan där en tillsats av jäst hjälper till att balansera syran och utveckla smaker. Den första jäsningen har skett i Hablingbo och vinet har därefter fraktats till Skepparps vingård i Skåne där det fått sin jäsning på flaska.
Det mousserande vinet får sina bubblor under vinets andra jäsning, som äger rum i flaskan efter att en tillsats av jäst gjorts.
Hantering och buteljering av ett bubbel skulle kräva en miljoninvestering i Hablingbo, varför Gutevin tagit hjälp av skånska kollegor.
– Det är ett bra vin, säger Kim Rosenqvist, som så klart inser att han inte är opartisk, eftersom det ligger så mycket arbete och känslor bakom drycken.
Systembolaget beskriver det som ett vin med hög syra och smak av gröna äpplen, fläder, päron och krusbär. 1 000 flaskor har gjorts varav hälften redan är sålda.
Gutevin odlar tre druvsorter, den röda rosédruvan rondo och de två vita solaris och phönix. Bubblet är en blandning av de två senare.
Vindruvor på rankor på Näsudden redo för skörd.
Gutevin var under Lauri Pappinens regi en experimentverkstad.
– Lauris mål med allt var att bevisa att det gick att odla vin på Gotland, säger Kim.
Och många test har det blivit. Inte minst i jakten på platsen där vinrankan trivs bäst på Gotland.
– Vi har haft provodlingar på många olika ställen för att inte lägga alla ägg i en korg. Men där det minsta fältet anlades, längst ut på Näsudden, där passade det som bäst. Så där har vi samlat all odling nu.
Experiment med ekfatslagrade viner pågår också i Hablingbo. "Tanken är att sortimentet ska bestå av två roséviner, två vita viner och ett bubbel", säger Kim Rosenqvist.
På grund av Sveriges förutsättningar är det inte många av landets drygt 30 kommersiella vingårdar som producerat några större mängder rödvin. Mer energi läggs på vitt och rosé. Och bubbel, som många spår kommer att bli den stora exportvaran från svenska vinproducenter.
– Det är egentligen det vinnande konceptet. Man skördar druvorna tidigare, och undviker därmed sjukdomar eller att fåglar äter upp druvorna.
Även Långmyre vineri i Hamra har aviserat att de hoppas mousserande i framtiden ska blir deras främsta produktionsgren.
I det gamla mejeriet i Hablingbo finns Gute vingård tillsammans med bland andra Hellströms gin, som destillerar sin sprit där.
Ägaren Björn Jansson hoppas att Gutevin kan delta i det test som riksdagens utredare föreslagit gällande gårdsförsäljning som nu verkar bli verklighet.
– Hela upplevelsen för besökarna skulle bli bättre, och vi skulle utöka somrarna till att ha två visningar per dag. Vi har många utländska besökare, och det är svårt att förklara för dem att de måste gå via Systembolaget för att köpa med sig en flaska, säger Björn Jansson.
