LÅNGLÄSNING: Läs om de gotländska kyrkorna

Varthelst man färdas över den gotländska landsbygden kan kyrktorn skådas som sticker upp över det platta landskapet. De 92 medeltida kyrkorna är utspridda över hela ön och varje socken har sin egen att stoltsera med. De ofta vitkalkade byggnaderna vittnar om en storhetstid på Gotland som under hundratals år byggdes upp av handel i östersjöområdet där ön blev en central plats på dåtidens handelsvägar över havet.

Lars Kruthof, programansvarig på Gotlands museum.

Lars Kruthof, programansvarig på Gotlands museum.

Foto: Joel Nilsson

Gotland2022-07-06 10:49

Den gotländska landsbygden samlade på sig rikedomar, främst från Hansestaden Novgorod, där handel med bivax och ekorrskinn transporterades västerut via Gotland. 

Kyrkorna är än idag imponerande byggnadsverk och de stora summor de kostat att uppföra fascinerar än mer då man lägger till att det var förhållandevis få gårdar som gick ihop och uppförde de praktfulla byggnadsverken. Byggandet av kyrkorna var ett stort projekt, sten skulle brytas och muras, ingenjörer och arkitekter hade ansvaret att byggnaden blev väl uppförd men även kyrkorummen skulle utsmyckas och inredas. 

Flera konstnärer och hantverksmästare skapade stenskulpturer, träsniderier som krucifix och altartavlor och väggmålningar. Byggnaderna och inventarierna berättar inte bara om kristendomen och om vilka enorma rikedomar som fanns på Gotland men även om dåtidens politik, livsåskådning och vardagsliv. Under några århundraden var Gotland en av östersjöområdets rikaste platser där stad och landsbygd blomstrade och utvecklades, idag står kyrkorna kvar som tidskapslar från en svunnen tid.

undefined
Endre kyrka.

Att kliva över tröskeln till en gotländsk kyrka är som att färdas tillbaka till medeltiden. Detaljer och konstverk berättar om människors liv och världsuppfattning under historiens gång. Byggnader resta på 1100-talet har varit i ständig förändring när politik, kultur och mode skiftat under århundraden. I kyrkorummen samsas altartavlor från 1600-talet med dopfuntar tillverkade 400 år tidigare. I Endre kyrka någon mil öster om Visby träffar jag Lars Kruthof, programansvarig på Gotlands Museum. Det historiska intresset fick Lars i tidig ålder via sin far.

– Jag har alltid haft en förmåga att med fantasi få filmer att rulla i huvudet. Föreställa mig medeltidens liv i kyrkorna som dofter från rökelserna, ljuden och se människorna som levde då framför mig. Kyrkogårdarna där nutida gravar ligger bredvid medeltida gravstenar finns det något existentiellt i, att här samlas socknen till slut. Varje tid har gett sin prägel till kyrkorna och finns idag sida vid sida bevarade i byggnaderna, till exempel kan ett trägolv härstamma från de tidigare stavkyrkorna byggda på 1000-talet, det är verkligen fascinerande platser, säger Lars.

undefined
Altarskåpet i Endre kyrka.

Lars Kruthof vill lyfta fram Endre kyrka som en av sina favoriter på ön och särskilt altarskåpet i korhuset. Skapelsen är ett tydligt exempel på skickligt träsnideri och på dåtidens höga hantverksnivå. Där står Jesus i mitten med sin sörjande mor och hans lärjungar bredvid sig. Lärjungarna är ofta avbildade med något signifikant för just dem, hur de dog eller vad de arbetade med och är ofta framställda på olika sätt runt om i öns kyrkor. 

– Man blir aldrig riktigt färdig med kyrkorna och det går ständigt att hitta nya saker att förundras över. De rymmer så mycket, som måleri, textilier, skulpturer i trä och sten, den varierande arkitekturen och dopfuntarna. Det finns något som alla kan intressera sig för. Mitt största sommarnöje när jag är ledig är att ge mig ut på vägarna och besöka några kyrkor, man upptäcker alltid något nytt, säger Lars.

undefined
I Väskinde kyrka avbildas Petrus, i mitten av de tre, som korsfästs uppochner. Aposteln ska ha begärt att få bli avrättad på detta sätt därför att han ansåg sig "ovärdig att dö på samma sätt som min Herre".

Öns kyrkor är byggda under drygt 200 år och varje kyrka rymmer sina egna små och stora unika konstverk. Målningar på glas, väggar med bibliska motiv och skickligt uthuggna dopfuntar skiljer sig från varje kyrka där mycket förenar dem men ännu mer skiljer dem åt och där varje byggnad bär på sin egen berättelse. Enligt Gutasagan som skrevs ner på 1220-talet byggdes den första kyrkan av Botair från Akebäck men den brändes ner av hedniska gotlänningar som inte ville veta av kristendomen. Då byggde Botair en ny kyrka i Visby och sade ”Viljen I bränna den, då skolen I bränna mig med denna kyrka”. Botair var en mäktig man och hans dotter var gift med Likair den vise från Stenkyrka. Likair, även han med stort inflytande över Gotland tog sin svärfar i försvar och därmed fick kyrkan stå kvar. 

– Nu ska man kanske ta Gutasagan med en nypa salt då den främst fungerade som en propagandaskrift men det berättas i sagan att Botairs kyrka byggdes nedanför klinten i Vi och när grannruinerna St: Hans och St: Per grävdes ut hittades resterna av en tidig stengrund där en träkyrka stått. Det kan ha varit där Botair byggde sin kyrka och viss sanning finns det kanske i den 800 år gamla berättelsen, säger Lars.

undefined
Dopfunt i Endre kyrka. Dopfuntar var under medeltiden en viktig exportvara, i Polen går det än idag att hitta exemplar som tillverkats på ön.

Till en början byggdes öns kyrkor i trä, ingen av dessa finns i sin helhet bevarade men rester av dessa har hittats i de nyare kyrkorna när de restaurerats och renoverats. Träplankor med slingrande utsmyckningar som påminner om vikingarnas sniderier finns idag att se på Gotlands Museum i Visby och på Historiska Museet i Stockholm. 

I början på 1100-talet började träkyrkorna bytas ut mot stenkyrkor. Stenen bröts på ön och troligtvis flyttade stenmästare hit som tog med sig influenser från bland annat Tyskland och Bysans. Under de första cirka hundra åren byggdes kyrkor i romansk stil. De var förhållandevis små och sparsamt utsmyckade, både utvändigt och invändigt, om man jämför med gotikens kyrkor som byggdes från cirka 1250–1400-talet. 

Vad som ansågs modernt har ständigt växlat i öns kyrkor men just gotiken är extra tydlig i hur stilen för kyrkorna ändrades. Portalerna utsmyckades utvändigt, kyrkorummen skulle bli ljusare och luftigare. 

Fönster öppnades upp i väggarna och de platta taken byttes ut mot höga valv som bars upp av dekorerade pelare. De nya kyrkorna byggdes utanpå de gamla som revs när den nya stod klart. 

undefined
Lars Kruthof, programansvarig på Gotlands museum.

En väldig arbetskraft behövdes och det är rimligt att anta att det var främst tyska bildhuggare, glasmålare och byggmästare som anlitades av landsbygden när deras jobb var färdigt i Visby som under samma tid blomstrade. Även tornen byggdes ut under gotiken och kanske tävlade socknarna sinsemellan om vem som byggde det högsta. 

Tornen försågs med gallerier i alla väderstreck och ljudgluggar så att kyrkklockorna skulle höras tydligare och med vackrare klang. I mitten av 1300-talet stannade plötsligt det intensiva kyrkobyggandet av.

– Bönderna hade i århundraden i stort sett haft monopol på handeln och pengar strömmat in men år 1288 inleddes ett inbördeskrig på ön mellan Visby och landsbygden. Visby vann troligtvis kriget och landsbygdsbefolkningen förlorade sina handelsrättigheter. Snabbt tilltog en ekonomisk nedgång som försämrades ytterligare av digerdöden på 1350-talet och den danske kungen Valdemar Atterdags invasion av ön år 1361. Spåren av de extrema ekonomiska svängningarna går idag att se i så kallade klövsadelkyrkor, säger Lars.

Dessa klövsadelkyrkor har element av flera tidsepoker där ofta koret har hunnits byggas ut för att bli en ny större kyrka men sedan har dramatiska förändringar skett och bygget avstannat. Till följd finns en hel del kyrkor till synes något oproportionerliga mellan långhus, kor och tornbyggnad. Tydliga exempel på dessa finna att se i exempelvis Garda, Fröjel och Källunge socken. 

Senare ekonomiskt svåra tider har även dem satt sina spår på de gotländska kyrkorna. Under 1700 och 1800-talet var många eftersatta i underhåll och hotades av förfall. Modernare byggnationer som kyrktornet i Västerhejde och långhuset i Eksta kyrka är skapelser från senare renoveringar. 

undefined
Gravstenar, Endre kyrka.

Under tiden då Gotland var danskt skedde inte stora förändringar i de gotländska kyrkorna och över lag är förändringarna små om man jämför med fastlandets kyrkor under samma tidsperiod. På 1600-talet blev det populärt med altartavlor i sandsten som bröts i Burgsvik och är ett vanligt nyare inslag i några av kyrkorna.

I varje socken har kyrkorna varit samlingsplatsen, där växte själva kärnan i området fram. Det är vanligt att bygdegårdar och skolor ligger intill som i Endre socken där lekande barn på skolgården på andra sidan kyrkmuren skrattar och spelar fotboll när jag och Lars vandrar runt kyrkan. 

De gamla kyrkfönstren i koret som vetter mot skolgården är från utsidan försett med skyddsglas så att förhoppningsvis felsparkade och kastade bollar inte träffar de nära 800 år gamla kyrkoglasen.

– Tänk alla som gått här innan mig. Platserna bär på spår av både glädje och sorg, de här kyrkorna är en central punkt för både bröllop, dop och begravningar. Lyxen att ha så många medeltida byggnader med sina unika konstskatter är fantastiskt, Säger Lars.

undefined
Interiör från Fröjel kyrka.

Ge dig ut på ditt eget kyrkosafari. 

Lars tipsar om fyra sevärda kyrkor i Visbys närområde. 

Tröttnat på strand och bad eller är vädret grått och mulet? Lars Kruthof, programansvarig på Gotlands Museum främsta sommarnöje är att åka runt till några väl valda kyrkor, låta sig fascineras av historien och dyka ner i kyrkornas unika berättelser. Om du utgår från Visby tipsar Lars om en trevlig tur som hinns med på några timmar beroende på hur länge du väljer att stanna i kyrkorna. 

I varje kyrka finns det faktablad där de extra speciella och intressanta föremålen lyfts fram för just den platsen så det behövs inga särskilda förberedelser som att sitta och läsa på i bilen mellan destinationerna. Åk först en mil norrut till Bro kyrka, en spännande byggnad med några udda detaljer, bland annat ett hagioskåp och en lucka i det nyare trägolvet där man kan kika ner till det gamla medeltida trägolvet. Fortsätt sedan mot Hejdeby kyrka, ett romanskt byggnadsverk med flertalet vackra målningar, ta dig sedan vidare till Endre kyrka som har många intressanta delar, däribland dopfunten och den gamla altartavlan. Slutligen bär det av mot den större kyrkan av de fyra valda i Barlingbo, kyrkan rymmer bland annat en vacker dopfunt på originalplats och unik målning av Kristus ansikte. 

Västerhejde kyrkas torn är ett exempel på senare renoveringar.
Västerhejde kyrkas torn är ett exempel på senare renoveringar.