Ta cykeln, hojen eller bilen ut till Lickershamn och njut av den fantastiska omgivning som omger platsen.
Det är magiskt att vandra runt vid havet, se de gamla fiskebodarna och känna havsbrisen. På somrarna sjuder Lickershamn av liv när människor lagt till med sina båtar, folk besöker stranden eller äter mat på restaurangen. Under den här tiden på året är det lite lugnare på orten. Men det är likväl fantastiskt vackert.
Här finns bland annat Jungfrun, Gotlands största rauk, som sträcker sig hela 27 meter över vattnet. Den ligger ungefär fem minuters promenad från hamnen och när du väl kommer upp till toppen kommer du aldrig att ångra dig. Det är en enastående utsikt som du får när du kommer upp till Jungfrun.
Det är även ett naturreservat och finns många intressanta växter. Ett tips är att ta med sig en fikakorg för att kunna njuta av den vy som man får på platsen.
Strax före backen ner till hamnen ligger även en fornborg, Sudergårrda, som är 140 gånger 100 meter stor. Den är en av tre fornborgar längs klintkanten i Lickershamn och visar på den betydelse som orten hade under forntiden.
Jungfrun
Enligt sägnen ska det någon gång på 1000-talet bott en rik och mäktig man i Lickershamn som hette Likair. Han ska ha fått en dotter som hette Öllegard och som med tiden ska ha blivit kär i en man som hette Helge. Honom ska Likair ha tagit med sig efter ett han besegrat en hövding, strax söder om Östersjön, och Helge fick följa med för att leva som en av Likairs trälar. Helge ska ha varit son till hövdingen och fick därmed vänja sig med en betydligt lägre levnadsstandard.
Helge och Öllegard träffades ofta och med tiden blev de alltså förälskade i varandra.
Detta var något som Likair inte såg positivt på och han hade därför som mål att sätta stopp för deras romans.
Enligt sägnen ska Likair sedan ställt till med en stor fest nere i Lickershamn. Inför festen ska han ha låtit sina män, med hjälp av långa trästegar, lyft Öllegard till toppen av rauken uppe på berget.
När alla gäster sedan kommit till festen berättade Likair att Helge skulle få gifta sig med Öllegard – om han lyckades hämta ned henne från toppen av rauken.
Han antog utmaningen och klarade sig ända upp till Öllegard. Han var på väg ner och väldigt nära att klara sitt uppdrag när det ven en pil genom luften som träffade Helge i huvudet.
Enligt sägnen ska Likair ha varit den som skjutit pilen. Skadan på Helge gjorde att de båda föll ner handlöst i havet.
Trots att många åskade försökt rädda dem båda – så slukades de av havet.
Det är den berättelsen som ska ha legat till grund för att rauken i dag heter Jungfrun.