Det började med att hon började sälja krukor hemma i den stora villan i Fide. Då kom besökarna genom hålet i staketet, in genom glasverandan på framsidan för att köpa keramik i Ingelas vardagsrum.
– Det funkade faktiskt bättre än vad jag trodde och det kom massor av folk in i vardagsrummet, säger Ingela Karlsson.
Som barn var hon överaktiv och det gjorde att hennes mamma anmälde henne till olika hantverkskurser. Det var då hon fastnade för keramiken.
– Där var det mer avspänt, det luktade hund och hon som höll i kursen rökte. Blandningen mellan hund, rök och lerdamm, var en mysig doft jag ännu minns, berättar Ingela.
Intresset ledde senare till att hon studerade keramik på Konstfack i fyra år.
– När jag slutade Konstfack ville jag hem till Gotland. Fyra i min klass flyttade också till Gotland, det var på den tiden alla konstnärer köpte stenhus här nere på 50-talet. Jag kommer egentligen från Västerhejde, men jag flyttade efter och vi alla bor ännu kvar här.
Trots att fördomen löd: ”det går inte att leva på keramik”, vågade hon satsa och byggde sin verkstad med tillhörande butik, ett stenkast från huset.
Nu är Fide Fajans ett klassiskt stopp för många som har vägarna till Sudret så här års. Och på senare år har fler hittat Ingelas oas.
– Sudret har blivit hett igen, jag har aldrig sett så mycket folk här nere som det var förra året, säger Ingela.
En lattemugg i pastellfärger finns kvar i sortimentet sedan hon började för 25 år sedan. Även fast hon tänkt sluta tillverka den i flera år, står den ändå där på hyllan i år igen. Men något nytt får varje år kompensera det gamla.
– I år har jag gjort en antipasti tallrik som hör ihop med en pastatallrik som jag gjort tidigare, säger Ingela Karlsson.