Gotland är Babbens barndomsidyll

Babben är gotlänningen som inte bara tog sig in i svenskarnas hjärta, utan också det mediala finrummet, där hon är mer aktuell än någonsin. Hon berättar om hur uppväxten i Dalhem format henne, att hon hittat kärleken igen och att hon trivs väldigt bra med livet hon lever nu.

Gotland 17 mars 2021 20:57

Babben Larsson föddes i Dalhems socken på mellersta Gotland. Det var femtiotal när hon växte upp och hennes föräldrar var mjölkbönder. Redan när hon var liten var det hon som stod för bordsunderhållningen.

– Det var en idyll när jag ser tillbaka på det idag. Det var inte så mycket kontroll på ungarna och vad vi höll på med. Vi fick springa ganska fritt och fick väl egentligen inte busa, men det gjorde vi ändå. 

Hon trivdes med att växa upp på landet och djur och natur stod henne från början varmt om hjärtat. När hon var liten hade föräldrarna ett mindre jordbruk, som med åren växte till en mer storskalig produktion. 

– Det var ett perfekt ställe för mig att växa upp på. Korna gillade jag, men när mina föräldrar utvecklade gården till en modern svinfarm tappade jag intresset lite. 

Som barn var Babben väldigt självständig. Hon var mycket ute i naturen där hon helst lekte själv och drömde sig bort i egna fantasivärldar. De vuxna behövde hon inte fråga om hjälp, hon drev sina egna små projekt. Ett av dem minns hon tydligt.  

 – Vi hade vattensalamandrar i en bröie, (ett vattenhål på gutamål) i skogen. Och jag ville ha dem i en bröie som låg närmare boningshuset. En hel påsk ägnade jag åt att fånga in och transportera vattensalamandrar i en hink till den andra bröien. Det blev ett lyckat avelsprojekt kunde jag nöjt konstatera nästa år, skrattar hon.

Vad var din dröm när du var liten? 

– Från allra första början ville jag jobba med djur. En sådan möjlighet såg jag i att bli inseminatör. Jag var impad av inseminatörer som kom till gården, de hade alltid lite sportigare bilar och häftiga flaskor och instrument med sig. 

Babben blev sedan allergisk mot pälsdjur, och fick lägga djurdrömmarna åt sidan. Även tankarna på att ta över gården försvann i den vevan. När hon var 19 år sökte hon ett jobb på Gotlands teater. De såg talang i henne och tyckte hon skulle söka till scenskolan i Stockholm, det som idag heter Teaterhögskolan. 

– Jag visste inte vad det var, eftersom att satsa på en skådespelarkarriär var inget man blev uppmuntrad till på den tiden, säger hon och fortsätter: 

– Men Jag kommer ihåg när jag var liten och såg skådespelare som inte var så bra på tv. Jag tänkte att det där kan jag göra bättre, det var lite kaxigt, skrattar hon.

Hon kom in på Teaterhögskolan på andra försöket och efter utbildningen åkte hon hem till Gotland och startade upp Bryggeriteatern, det som idag är Länsteatern. Hon var hemma på ön i två år innan hon kände sig rastlös och ville testa på något nytt. Hon fick jobb på en teater i Göteborg och där blev hon kvar i fem år. Rastlösheten gjorde även att hon tröttnade på teatern, det gick för sakta. Då kom tankarna på ståuppkomik krypande.  

– När jag läste om stand up i tidningen så tänkte jag att det där har jag i princip redan gjort, i mina shower som jag hade på Gutekällaren på Gotland.

Som stand up-komiker gäller det att hitta något som sticker ut. Den gotländska dialekten visade sig vara användbar för Babben när hon påbörjade sin karriär. 

Det var en enorm fördel att ha en ovanlig dialekt. Det var ingen annan gotlänning så som höll på med stand up och de flesta förknippar gotländskan med något positivt, eftersom de kanske har varit där på semester eller har bra minnen ifrån ön. 

Tycker du själv att du är rolig? 

– Inte alltid, men jag har absolut fått till det några gånger. Det är inte så att jag tycker att jag är absolut roligast, någonsin i hela världen. Lite ödmjukhet måste man ha, men jag tycker jag varit på hugget under alla år. 

Babben åker hem till Gotland så ofta hon bara kan. Hon och hennes syster har en stuga tillsammans på den östra sidan av ön. När hon åker dit vill hon koppla av och ha så lite planerat som möjligt.   

– Jag brukar se till att träffa mina närmsta vänner, det är viktigt för mig. Annars brukar jag gå mycket i strandskogen, gå nere vid sjön, sitta i stugan och läsa, och ta dagen som den kommer. 

Vad gör du absolut inte när du kommer hit? 

– Jag åker aldrig till Tofta och badar, jag är ganska introvert så jag vill vara lite ifred. Jag söker inte upp ställen med mycket folk. Jag hänger med mina kompisar i mitt närområde.

För drygt tjugo år sedan gick Babben in i väggen. Allt jobb, som hon tyckte var så roligt, var inte det längre. Det var en tuff period, men av den tiden har hon lärt sig att hon inte behöver göra allt. Nu känner hon efter och värderar vad hon vill lägga sin tid på. 

– Jag har lärt mig att jag inte kan söka all min bekräftelse i jobbet, för då jobbar jag ihjäl mig. Man kan jobba väldigt hårt periodvis men man måste också återhämta sig. 

Det är på Gotland hon ser till att återhämta sig. Hon hittar också andrum i fritidshuset utanför Stockholm och så har hon blivit bra på att “skrota runt” hemma i lägenheten i Solna. 

– Jag pular med små projekt, planterar om blommor och tittar på skräptv. Jag är ganska bra på att koppla av nu, det har jag inte varit tidigare. 

Kan du tänka dig att flytta hem till Gotland igen?  

– Just nu är det inte aktuellt och det har inte något med Gotland att göra. Jag har mycket av mitt liv här i Stockholm. Nu har jag pojkvän och de anhöriga blir viktigare och viktigare för mig, ju äldre jag blir.

Hur ser en vanlig dag ut för dig? 

– Jag vaknar på ett hotell någonstans och sen åker jag hem. Jag kanske går på något möte, ringer min dotter, går och tränar, förbereder nästa jobb, svarar på mejl. Hittar på något kul till sociala medier, ibland sitter jag och räknar matte en timme. Vid åtta, niotiden på kvällen får jag energi och då tar jag tag i grejer som jag vetat hela dagen att jag måste göra. 

När frågan kommer om hur istället en drömdag skulle se ut, är det inte någon större skillnad från de dagar hon lever nu. 

– Jag kanske skulle sova lite längre, gå på ett konstmuseum eller sticka ut till min särbo. Att vi lagar något gott, käkar ihop och myser i soffan. Jag tycker om mina dagar, även om det är mycket ibland så trivs jag väldigt bra med det liv jag har. 

Hon hade levt som singel i tre år, innan hon fann kärleken när hon provade att nätdejta i höstas. 

– Det är jättemysigt att ha någon. Vi har varit ihop i sju månader nu, så det är ganska nytt och just nu känns det bra att vara särbo. 

Hennes erfarenheter av nätdejting var ett av ämnena som publiken skulle få höra om på den nya turnén: Här kommer Babben Larsson – Tjolahopp. Men i spåren av vårens coronaepidemi kommer Babben att skjuta fram sin tänkta höstturné ett år, men det blir ändå ett besök på Wisby Strand i höst.

– Om det är tillåtet att åter samlas många i lokal i september kommer jag ner och kör en specialare. Tyngdpunkten blir så klart min stand up och mina berättelser och en del av dem skrivs för just den här kvällen. Sedan har jag kontaktat killarna i mitt gamla popband från 80-talet. Det är ett band i Smaklösa-stil men våra texter är lite mer filosofiska, ha ha. Vi återförenas enbart för en kväll och spelar några av våra klassiker.

Vad är det roligaste du gjort i din karriär? 

– Jag tycker att det jag gör just nu är väldigt roligt, Bäst i test. Det är få program jag har skrattat så mycket när jag gjort. Jag har gjort mycket tv, men aldrig någon sådan här dundersuccé. 

Hon berättar att SVT:s humorprogram är ett av få tv-program som får tonåringarna att komma ut från sina rum och sätta sig i tv-soffan tillsammans med sina föräldrar.

– Det är som gammaldags lägerelds-tv, det finns knappt längre. Man möts inte framför tv-apparaten som man gjorde när jag var liten. Det känns stort att vi lyckas med det. 

Hela den bransch Babben arbetar i har blivit hårt drabbad av coronakrisen. Kollegor som arbetar live har fått ställa in sina framträdanden under hela våren. Babben tror och hoppas att viruset kommer få människor att reflektera. 

– Jag tror att vi kommer bli förändrade i hur vi reser, vad vi bryr oss om och vad som är viktigt. Jag tror vi kommer vi omvärdera det på resans gång. Jag hoppas att det kommer bra saker ur det här också. 

Hon har själv funderat kring vad hon värderar högst just nu.

–  Plötsligt så är det viktigt att hålla kontakt med de vi bryr oss om, och jag har bytt attityd där. Jag hör av mig mer till mina nära och hjälper till mer. 

Hon tycker också det är viktigt att peppa varandra och sprida optimism, något hon försöker göra så mycket som möjligt på sina sociala medier.

– Jag försöker sprida lite roliga tips för att göra det jag kan.   

Vad drömmer du om just nu? 

–  Att så många som möjligt som jag känner och bryr mig om ska klara av det här viruset utan att bli supersjuka eller ännu värre. Just nu är mina drömmar i närtid, att det ska gå så bra det bara kan för hela jorden.

 

(Den här texten publicerades ursprungligen den 29 april 2020)