Läs om Ljugarns utveckling från järnåldern till år 2021

Raukområdet Folhammar i norr, det pittoreska fiskeläget Vitvär och den drygt kilometer långa sandstranden, kantad av tallar, restauranger och caféer som sträcker sig ända in till Ljugarns samhälle har sedan 1800-talet lockat till sig badsugna sommargäster. Idag är Ljugarn en självklar plats för många av öns sommarboende och ett fantastiskt utflyktsmål för tusentals turister.

Foto: Montage

Ljugarn2021-08-20 18:16

När isen från senaste istiden började smälta reste sig delar av Gotland ur Östersjön men det skulle dröja ytterligare några tusen år innan det flacka landskapet runt Ljugarn började titta upp ur havet. Bronsåldersmänniskornas gravar markerar var strandlinjen gick för en sisådär 4000 år sedan, cirka tre kilometer västerut. Under seklens gång dyker allt mer av Ljugarn upp. 

Vid järnålderns början ligger området ungefär fyra meter under nuvarande havsnivå. Dagens lotsbacke är en några hundra meter lång stenig holme som sträcker ut sig i havet. Samhället och badstranden vi ser idag är ännu sjöbotten och Folhammars stora stenformationer är ännu täckta av havet bortsett från några få raukar som sticker upp ur vattnet. Runt Jesu födelse börjar trakten få betydelse för dåtidens järnåldersmänniskor. 

Troligtvis inte som permanent boplats men folket runt kusterna levde till stor del av vad havet kunde ge och det grunda vattnet runt holmen borde varit passande för fiske och jakt. Att trakten tidigt haft stor betydelse för människor vittnar den gamla fornborgen på Burgbacken om, idag en vall av grus och sand omkring tio meter bred och på vissa ställen 3 meter hög. Borgen är svår att datera men liknande försvarsanläggningar kom till under den tid som kallas folkvandringstiden omkring år 300 efter kristus. 

Århundraden gick och landytan växte, jordbrukarfamiljer slog sig ner på 1500-talet och byggde sina gårdar. På 1600-talet började kalkindustrin få stor betydelse över hela ön. En kalkugn anlades i hamnen, kalksten, tjära, spannmål och ved med mera lastades och skeppades i hamnen. Jordbrukare, fattiga arbetare som tjänade till brödfödan i stenbrotten och kalkugnarna, förmögna handelsmän och kalkpatroner utgjorde Ljugarns population. 

undefined
Två unga badare som tidigt hakade på trenden att besöka Ljugarn. Bilden är tagen på 1910-talet.

Under över 200 år var trakten en livlig handelsplats och en viktig plats för kalkindustrin på Gotlands östkust. På 1880-talet släcktes ”Storugnen” och kalkbränningens era på Ljugarn var nu ett avslutat kapitel. Röken från kalkugnarnas skorstenar slocknade och byttes ut mot röken från ångbåtarna som snart skulle transportera badsugna sommargäster när Ljugarns nya näring turismen började ta fart runt sekelskiftet.

Adolf Hauffman, adjunkt i Stocholm var född i Östergarn och tillsammans med läraren Sigurd Bolin från Uppsala sägs de vara de första badgästerna i det lilla samhället vid havet 1887. De marknadsförde Ljugarn som en fantastisk badort. Gotland hade redan på 1860-talet blivit populärt bland tidens societet genom prinsessan Eugénie som bodde i Västerhejde på andra sidan ön. 

undefined
I slutet av 1800-talet började familjer från Stockholm semestra på Ljugarn under somrarna.

Ryktet om det lilla samhället med den fantastiska sandstranden spred sig till vänner och bekanta, snart började fler välbeställda familjer från Stockholm dyka upp på somrarna. Några av de tidiga badgästerna var konstnären Louis Sparre och marinmålaren Jacob Hägg. 

De permanent boende i trakten som mestadels försörjde sig på fiske och jordbruk insåg snabbt att det gick att tjäna en extra slant under sommaren genom att hyra ut husrum och sälja mat. Antalet besökare på Ljugarn växte, vackra strandvillor började byggas längs strandvägen. 

På 1900-talet kom seklet då Ljugarn förvandlades till en av Gotlands främsta turistorter. Badpensionat, restauranger campingplatser, stugor, vandrarhem och barer byggdes för att tillgodose behovet hos den stadigt stigande strömmen av gäster. 

Idag besöks det lilla samhället med cirka 200 åretruntboende av cirka 3000 personer under sommaren. De flesta är från Stockholmsregionen vilket gett upphov till Ljugarns skämtsamma smeknamn ”yttre Bromma”. 

undefined
Vackra sommarvillor vittnar om traktens långa tradition av sommargäster och ger Ljugarn sin speciella charm.
Vackra sommarvillor vittnar om traktens långa tradition av sommargäster och ger Ljugarn sin speciella charm.
Vackra sommarvillor vittnar om traktens långa tradition av sommargäster och ger Ljugarn sin speciella charm.